Regnet faller till och från varje dag här i Göteborg. Bilden är dock från när vi åkte upp till Stockholm sist. Känns som det är på gång att bli höst eller något. Hemskt är det. Imorgon är det loppis i hela majorna och jag hoppas på fint väder dels för jag vill fynda och dels för att vi ska se om det finns någon jäkel där ute som vill köpa vår gråa soffgrupp för en liten slant. Vi köpte nämligen en ny soffa idag. Fick bara lust att glo på blocket helt random med Michael idag, så hitta vi något som lät så sjukt intressant "svart divansoffa från chilli, 1000kr. nypris 10.000kr"... gissa om vi åkte och köpte den? Den är så mjuk och skön. Så nöjd, så nöjd, så otroligt nöjd.

Ligger otroligt gött just nu och är sååå nöjd. Vi har lagt ut enbart 1450kr på begagnad soffa från blocket och begagnat soffbord från myrorna, inom loppet av ca 6-7veckor dessutom. Det gör så stor jävla skilland! Vi möblerade om lite halvt idag också och det känns redan mycket bättre att vistas i denna lägenheten som egentligen är för liten för oss två att bo och trivas i. Men lägenhetsbyte får vänta ett tag. Vi ska försöka fynda mer grejer på loppisar och i secondhand/antikbutiker till vår lägenhet, t.ex en fåtölj.

Lite överdrivet mycket regn varje dag förstör inte för oss inte. No sir!
När jag är trött och uttråkad skriver jag för mycket. Men känn min lycka och glädje i våra underbara fynd.

iPhonen är min bästa vän. Av elektroniska prylar såklart.

Dethär är Spartacus som är 1år gammal och som är mer än 210cm lång när han står på bakbenen. Han tillhör Ed på Ed's kroppskonst.
Detta mina vänner... är min drömhund. Hans nos är lika stor som en tomat. Så sjukt fin jävla hundjävel. Denna rasen är en av Whiskey's framtida bästisar!

Stolt ägare av en ny snygg väska.

Igår skaffade vi två nya fiskar och imorgon förlorar Whiskey sina bollar. Bra start på veckan! Fast ja, inte för Whiskey.

Nu har man iallafall fått nytta av guldramarna som jag fick av min syster i julklapp. Satte in bilder på min farmor och farfar när de var unga. De på farmor är som ni ser från bröllopsfotograferingen och det på farfar är ett gammalt polisfoto (då han är pensionerad polis). De står på varsin sida av TV:n på vår tvbänk, men kände inte för att fota hur det ser ut med dom stående där med tanke på att tvbänken är skitful och TV:n är stor och gammal, hehe.

Min moster Marion skrev till mig på facebook:"grattis till din bild i uppslaget". Jag fatta ingenting, men så tog hon bild på det och visade och jag förstod vad hon mena. En bild som jag tagit på min andra moster Satu och hennes son Edvin sommaren 2009 typ hamnade i den reklamtidningen(eller vad det nu är?) och skickas ut till tre miljoner-någonting hushåll tydligen. Fräckt, men jag undrar om jag inte borde få en slant för att den finns i den tidningen? Känner mig lite... utnytjad, haha. Det är Satu's man Robert som jobbar på ett tidningsförlag som valde den bilden så där på det sättet den hamna där. Men de har glömt bort att berätta för mig för det varit så mycket kring deras bröllop som var förra helgen. But still... borde jag inte få ut något av det? Men tydligen var det "min betalning" för att jag fotade deras bröllop, att få lite "uppmärksamhet".

Igår flöt min väska bort i götakanal. Poetiskt som bibeln. Lol. Jag blev arg för den gick sönder så tog ut alla mina saker ur den och bara kasta bort den. No regrets. Nu har man beställt en ny med Darth Vader på istället. M-mh spännande, spännande. Kom ju för övrigt inte in på Veronica Maggio igår som jag hoppats på. De stängde grindarna precis framför oss och hänvisade till andra entrén som var på andra sidan. Oddsen hade ju inte varit större  att vi kom in där liksom, så vi sket i det hela. Vandrade iväg med sorgsna steg och släpade min besvikelse i marken till ekot av "jag kommer". Sen när blev hon så sjukt jävla känd att över 20.000 personer kom för att se henne? Stört.

Sitter dessutom och är nojjig över att den kristna idiotgubben ska ha rätt med att jorden ska gå under idag, även fast jag inte ens är troende så är jag så otroligt löjlig och är rädd för det ändå. Och sen ska två såna små, trekantiga stridsplan ha "övning" (som Michael kalla det) just idag också när jag är som mest nojjig när jetmotorerna dånade sönder hela himlen. We're going to die!!!

...they think I’m all shy like                                                                                              But then they get to know me and I’m more like

Älskar familjeporträtt fotografier från sent 1800tal till tidigt 1900tal. Hittade ett från 1917-1920 hos farmor och farfar nu i helgen på farmors mamma och hennes föräldrar och övriga familjen. Det är vackert på något sätt men det ser så spöklikt och overkligt ut, lite mörkt och mystiskt på något sätt också. Jag borde ha varit född i slutet av 1800talet så jag hade fått kunna växa upp med den stilen, musiken, allt. It would be amazing.

iPhone:ens kamera fortsätter att imponera mig med hur bra det faktiskt är för att vara en mobilkamera.

Michael i sin snygga bröllopsutstyrsel han hade i lördags. Dör, han är så snygg.